Fisketur
Då var en dag i Värmland avklarad. Jag lovade att ge er min fiskehistoria.
Vi åkte ner till småbåthamnen, det var risk för regn men det var uppehåll när vi klev ur bilen. Jag bad Herr T trä masken, för jag hade inte alls kläder för fiske, men hans pappa hjälpte mig med spöet och masken. Det var himla snällt, fast jag känner mig som en stadsbo när jag behöver hjälpt med sådant.
Jag började meta och ganska snabbt fick jag en 3 kilosfisk. Kom ihåg att detta är en fiskehistoria. Jag blev så klart glad, och bäst av allt: Den lossna själv från kroken så jag slapp hålla på och pilla på den. Skönt, det är lite läskigt med levande fiskar. Sen slängde jag i metkroken igen, och ganska snabbt nappa det. Denna fisk var inte lika stor, men den slet sig! Och fiskelinan fastna i trädet. (Helvetes, djävla skit - varför händer det alltid mig?) Jag drog och slet - och vips, så var linan av. I trädet hängde flötet och narrade mig. Herr T:s pappa kom och räddade situationen, som så många gånger förr. Han slog och slog och lyckades tillslut få ner flötet från grenen och sätta på en ny lina.
Men vad hände, med han slog på trädet? Det börja regna. Inte farligt till en början, men tillslut så öste det ner. Jag fick låna Herr T:s pappas spö och stod och meta en stund till, och fick två mycket mindre fiskar än den första. Men jag blev allt blöttare och blöttare. Och jag började frysa med, det gjorde de andra också. Så vi bestämmde oss för att packa ihop och åka hem.
Herr T:s pappa han nästan inte fiska något alls, jag fick lite dåligt sammvete. Jag borde vara lite mer naturig av mig. Av fisken fick katterna vi en jätte fin middag.
Vi åkte ner till småbåthamnen, det var risk för regn men det var uppehåll när vi klev ur bilen. Jag bad Herr T trä masken, för jag hade inte alls kläder för fiske, men hans pappa hjälpte mig med spöet och masken. Det var himla snällt, fast jag känner mig som en stadsbo när jag behöver hjälpt med sådant.
Jag började meta och ganska snabbt fick jag en 3 kilosfisk. Kom ihåg att detta är en fiskehistoria. Jag blev så klart glad, och bäst av allt: Den lossna själv från kroken så jag slapp hålla på och pilla på den. Skönt, det är lite läskigt med levande fiskar. Sen slängde jag i metkroken igen, och ganska snabbt nappa det. Denna fisk var inte lika stor, men den slet sig! Och fiskelinan fastna i trädet. (Helvetes, djävla skit - varför händer det alltid mig?) Jag drog och slet - och vips, så var linan av. I trädet hängde flötet och narrade mig. Herr T:s pappa kom och räddade situationen, som så många gånger förr. Han slog och slog och lyckades tillslut få ner flötet från grenen och sätta på en ny lina.
Men vad hände, med han slog på trädet? Det börja regna. Inte farligt till en början, men tillslut så öste det ner. Jag fick låna Herr T:s pappas spö och stod och meta en stund till, och fick två mycket mindre fiskar än den första. Men jag blev allt blöttare och blöttare. Och jag började frysa med, det gjorde de andra också. Så vi bestämmde oss för att packa ihop och åka hem.
Herr T:s pappa han nästan inte fiska något alls, jag fick lite dåligt sammvete. Jag borde vara lite mer naturig av mig. Av fisken fick katterna vi en jätte fin middag.
Kommentarer
Trackback
