Att koppla bort sig själv

Att koppla bort sig själv och sina tankar är de bästa mellan varven. Men åter verklighetscheck på en överfull buss..


Att överaska sig själv.

Av ett plötsligt infall har jag börjat lyssna på Queen idag. Det är ju riktigt bra. Ibland blir man förvånad av sig själv, men det gör mig lite glad. Jag gillar att jag fortarande har förmågan att överaska mig själv, trots att jag ändå spenderar så hemsikt mycket tid med mig själv. Fint där.


Dag 6: En film som fick dig att stänga av.

Okej, jag väljer den filmen jag senast stängde av, för att jag minns den. Blue Sky. Alltså, man glömmer ju rätt lätt bort dessa typer av filmer, för de är liksom... dåliga. Jag minns i alla fall att detta skulle vara en vacker, konstnärlig film som byggde mycket på musik och foto. Och det kan vara fint, men jag hade alldeles precis sett en annan HBTQ-film som också skulle vara vacker. Så jag tröttna och stängde av.

Fast jag gav den en chans. Jag hoppade fram fem gånger i filmen och inte någon gång hade de en dialog. Då gav jag upp.

Och jag hittar inte ens en video till den. Lika bra de kanske?

Fint!

img_8790 (MMS)

Fint!


Adventsstök

hemkommen, ätit och druckit kaffe. Ska försöka sätta upp adventsstjärnan och ljusstaken. Och så adventsstaken också. Det borde jag allra minst göra idag. Kanske hinner se en film sen, vi får väl se...

Dagen till ära...

Den korta tiden ute på ön är snart slut. Det har varit fint här, tränat, gått en promenad, sätt en film, sovit. Precis sånt som jag behöver just nu.

Vi firade min och mammas föddelsedag igår. Hennes några dagar tidigt, mina några försent. Jag fick ett presenkort på Åhlens, helt klart blir det hörlurar till mobilen. Mer vet jag inte. Något att ha på sig på nyår kanske. Sedan fick jag Gardells bok med tweets. Jag läste den på en timme och insåg att jag älskar honom lite mer för varje dag som går. Och sist men inte minst en armväska till mobilen. Blir bra när jag tränar.

Idag åker jag hem, en lååång resa. Nästan 4,5 h. Jag ångrar lite att jag inte tog med mig mobila bredbandet. Då hade jag kanske kunnat se en film eller serie eller så. Men det är egentligen bra, då kan jag läsa i min jobb relaterade bok. Den är intressant, men bara för att jag vet att jag måste drar jag på det.. Så kanske det är för alla?

Ett inlägg om en film ska jag försöka hinna med idag med, sen får vi se.

Dag 5: En film som skrämde mig

Jag är ju en lättskrämd skit så här finns det ett flertal filmer att välja och vrakan emellan. Men denna film som jag väljer; instängd (the descent) var så förbannad jävla läskig att jag ville stänga av. Och det händer inte så ofta.

Filmen handlar om ett tjejgäng som ska utforska ett grottsystem. Grottan rasar samman och de måste ta sig ut; men det är inte bara där faran ligger, utan även de "invånare" som bor i grottan. Den blandar några av de värsta sakerna: mörker, trånga utrymmen, att bli instängd och onda varelser. Se filmen om ni gillar att bli rädda helt enkelt!


En liten betraktelse

Sitter i Älmsta. Detta dödens väntrum (säger man ens så?) som jag skulle kunna skriva en uppsats om. Som, hur jag än letar, inte kan hitta något bra med. Platsen är väl förknippad med för mycket skit för att de ska finnas något bra med den, för lin del.

Bussen rullar vidare, påväg mot Simpnäs och ön. Där jag hade turen att växa upp, den vackraste platsen i världen när ön lägger den sidan till. Blir säkert fint men kort, åker hem imorgon igen.

Spenderade gårdagen i Norrtälje (som jag tycker om betydligt mer än Älmsta) hemma hos Kat. Fina, fina Kat. Som är en sån jävla fighter att jag inte skulle orka hälften. Jag beundrar henne, skulle vara bra för mig att vara lite mer som hon. Båda var dödligt trötta igår. Men, de gjorde inte mig så mycket. Det är märkligt hur enkelt det är med vissa..


Att somna när man skriver

Nu var de några dagar sen igen, måndag apt, tisdag jobba till 17.00, onsdag första hjälpen kurs, hemma 21.50. Imorgon öppnar jag på jobbet, sen beger jag mig ut till Norrtälje för att hälsa på världens bästa Kat. Ska bli sjukt trevligt! Lördag ska jag ut till föräldrarna, där blir det födelsedagsfirande. Och ska försöka träna där med, på deras band. Hoppas jag vågar gå riktigt fort/jogga lite på det. Är ju inte hundra för mina knän, men en gång kan väl inte skada? Kommer hem runt halv åtta på söndag. Kort och gott
Så kommer jag ha begränsat med tid för bloggande även i helgen, men ute från ön kanske jag kan skicka iväg ett inlägg?

Nästa vecka ser i alla fall lugnare, än så länge bara träning, lägenhetsvisning (samma dag)och en eventuell middag med bästa Lillavild som sticker utanför mitt jobb. Och då räknar vi helgen med. Otroligt skönt!

Kan f ö berätta att jag håller på att somna lär jag skriver detta. Tidig sänggång vore kanske något?



Skriva vågrätt från IPhone?

Jag läste på någons blogg att de skulle gå att "flippa" Iphone och få möjligheten att skriva inläggen vågrätt, om man då hade uppdaterat appen. Jag har gjort just det men det fungerar ändå inte att skriva vågrätt.. Och jag vill ju att de ska fungera. Någon som vet något?


Dag 4: En film som fick dig att skratta.

Ja, skratta till film har man väl gjort många gånger? Baksmällan, 40 year old virgin är bara några exempel. Men jag väljer en lite äldre film som är sanslöst rolig.

Meet the Fockers( fortsättning på Meet the parents)  eller Familej är värre. Gaylord "Greg" Focker (bara namnet). Ni bör väl kanske ha sett ettan innan, men det är sinnessjukt rolig den med. Bara det att jag minns tvåan lite klarar och därför skriver om den.

I den andra filmen ska Gaylord "greg" Fockers (bara namnet!) föräldrar träffa flickvänens Pam flöräldrar. Nitisk CSI agent möter hippiföräldrar... Ni kan ju tänka er. Filmen är hysteriskt rolig vid några tillfällen, scenen när Jack (Robert De Niro) ska amma en bebis är... oförglömlig.

Egentligen ska ni bara se den för skådespelarna, Robbert De Niro (han är lysande), Ben Stiller, Dustin Hoffman och Barbara Streisend. Behöver jag säga med?

Se först ettan, sedan denna om ni vill skratta. Undvik dock den sista av filmerna. Då börjar de kännas som man mjölkat kon en gång för mycket.

Och denna scen, ja, den är sjukt rolig den med!



Persisk mat

Jag hade en mycket bra matupplevelse dag. Åt på zartosht, en persisk restaurang i Helenelund.

Den första chocken var att stället inte serverade alkohol. Det går an de med, men ett glas vin hade inte suttit fel. Istället drack Dogh, som någon typ av yoghurt, med salt och mynta. Väldigt speciell smak, inget för mig, men man borde prova det om man har chansen.

Förrätterna tänker jag inte orda mycket om, bröd och yoghurt röra med spenat och vitlök samt oliver med bland annat granatäpple. Gott, men inget märkvärdigt.

Huvudrätten hade vi fått rekommenderad för oss, en lammgryta med bland annat bönor och saffransris. Först tog jag bara och smaka på såsen, och blev inte knockad direkt. Men sen köttet, herrejävlar vilket kött! Det var så
mört att de splittrades när du skar i det. Fantastiskt!! Saffransriset var luftigt och saftigt, mycket angenämt. Priset för hela kalaset vart 345 kr, vilket var mycket prisvärt.

Åk dit och ät, det är värt det för lammets skull!


Varför människan ä'r den överlägsna rasen

Vi har tvättat tvätt. Massor av tvätt, det stod nästan ur öronen på oss. Och så var torktumlaren (som alltid) trasig och vi tänkte: "Helvete. Katastrof, alla underkläder och lakan ska hängas i lägenheten." Och det hade inneburit saker överallt.

Men så bevisade jag varför människan är den överlägsna rasen. Vi undersökte vad som var trasigt, kom fram till att de saknades en magnet. Jag kommer på att vi har en riktig jäkla magnet hemma, och nu pratar vi inte om någon fjuttig kylskåpsmagnet utan här saknar vi the shit.

Så, vi går upp och hämtar den, Herr T lyckas sätta den på rätt ställa och voilá: det fungerar!

Människa vs. maskin: 1-0

Dag 3: En film som fick dig att gråta

Valet blir enkelt, det var den senaste filmen jag såg som jag grät till. Och som jag grät. Jag har nog aldrig grinat så till en film tidigare. Prayers for Bobby heter den, och jag skojar inte, de sista 45 minutrarna grät jag mer eller mindre konstant. Och snora, som jag snora! (Jag hade läst att den var sorlig och att folk gråtit till den, men, jag tänkte efter ca 40 minuter att jag skulle klara mig, sen drog det igång kan jag lova..)

Första delen av filmen handlar mest om Bobby, som inser, mot sin vilja, att han är homosexuell. Detta kommer fram till hans mycket kristna familjen, som står vid hans sida i försöken att göra honom frisk.. Andra delen av filmen handlar om moderns vånda efter att Bobby har tagit sitt liv...

Tror bara den finns på engelska, utan text. Men se den för gudsskull, den är så värd det! Den är mörkt, men den ger också ett litet hopp, hur konstigt de än låter.

Bygger på en sann historia bör tilläggas.



En höst med mycket skoj!

Jag laddade över bilder från mobilen till datorn, tagna i oktober och november. Sedan ska jag föra över dem (i alla fall vissa av dem) till fb, så jag kan dela med mig av min höst. Men så här mycket kan jag säga: det har varit en rolig höst, där det hänt mycket!

Hatten av för det, och då är det ändå två helger kvar!


Stolt övert mig själv.

Jag måste bara berätta att idag hämtade jag ut min present från Sats. För jag har tränat två gånger i veckan (nåja, vissa tre, några en, jämnar ut sig då) i tolv veckor (det är dock helt sant.) Vilket jag är sjukt stolt över och ingen av er trodde jag skulle göra det. Haha!

Vad det var? Det avslöjar jag inte ;-)

Dag 2: En film du hatar

Detta var en svår rubrik. Det är kanske så att film inte så ofta ger mig känslan av hat. Jag hatar inte så ofta, helt enkelt. Ett dag tänkte jag på första filmen i the twiligt saga. Men, då är det risk för slakt och mordhot så jag låter bli att skriva om den (och kan tilläga att jag faktiskt såg tvåan). Jag väljer en film som helt enkelt inte kommer göra folk lika illa berörda.

Jag väljer.... Göta kanal 2- kanalkampen. (Som det sedan görs en helt oförlåtlig trea på. Och det vågar jag säga utan att ens ha sett den= Varför hatar jag den? Inte så mycket för att handlingen och skådespelarna är urusla utan mer för vad den står för.

Orginallet Göta Kanal har sin charm, den är fortfarande fruktansvärt dålig men man förklåter den lite för att den är så typsikt svensk komedi och sådär lite småcharmig. Och man skrattar ju ibland. Däremot dessa uppföljare! De har ingen charm, de är bara en gamal, trött, urmjölkad pengako. Det är inte charmigt, det är skämigt. Och det där typiskt svenska slutar vara charmigt utan visar bara på hur urbota dåliga vi (oftast) är på att göra film.

Göta kanal 2 blev alltså här en representant för en rad filmer: den senare sällskapsresansfilmerna, den senaste jönsonligan filmerna, Beckfilmerna med Peter Haber, Svensson, svensson-filmerna, eller varför inte den legendariska Reine och Mimmi i fjällen?


Dag 1: Din favorit film

Allright, denna film bara älskar jag. Den kom på gymmet häromsistens och jag började (nästan) skratta av att bara se att det var den.

Filmen är smart, rolig och allvarlig. Den handlar om en flicka som tar ut sin familj på en roadtripp för att åka på en skönhetstävling för barn. Och det blir en resa där mycket händer.

Allt är bra med den. Allt. Så välspelad, så fin. Har ni inte sett den: se, se, se! Ni kan inte annat än älska den. Tror jag.

Det är så klart Littel Miss Sunshine jag pratar om!



Åh, när jag ser detta klipp måste jag nog se den snart igen!

När det går fel

Jag hade lite tid på mig. Föreställde mig hur jag skulle sitta och surfa. Läsa bloggar, fixa lite presenter och någon julklapp. Sen skulle jag ladda ner bilder från hösten och börja lägga upp dem på fb. Skriva ett eller två inlägg här. Tänk. Jag hade ju 1 h och 15 min på mig att inte göra något.

Och så funkar varken digital tvn eller internet. Jävla, jävla skit. Så jag blir sittande med mobilen och det går långsamt att surfa och blir lite krångligare med skrivandet..

Så nu är jag lite bitter. Och sur.


Döden i grytan

Jag har precis ätit middag på döden i grytan. Bara namnet är värt ett besök.. Väl där kommer du inse att maten gör det värt ett återbesök. Ljuvligt!!


Tidstjuv

Saker som de inte känns som jag har tid med: väntrum. En dyrbar, fin kvart, eller lite mer går bara åt att vänta. Slöseri...


Recensition: En dag

Var och såg en dag med mamma på filmstaden söder i lördags. Den var bra, bättre än jag hade väntat. Nej, jag har inte läst boken.

Kortfattat: Handlar om en man och kvinna och deras historia genom... 20 (?) år på samma datum; 15 juli. Resten av dagarna får man inget veta om.

Alltså, idén att visa en dag ur människors liv, och inte mer, är ju genialisk. Det gör det intressant, men samtidigt den där öppningen för att kunna använda sin egen fantasi. Emma är rolig, och får mig att skratta högt flera gånger. Dexter, tja, han är en riktig skitstövel men man känner ändå sympati för honom. Och jag kan (nästan) inte hålla mig för tårar i slutet. Jodå, det går. Men det är med god vilja.

Frågan är om det är filmen eller boken, handlingen, som är bra. Jag skulle tro boken, faktiskt. Hade jag läst boken hade jag förmodligen inte blivit lika imponerad, då det egentligen inte är någon som briljerar som skådeseplare. En ganska vanlig romantisk komedi, fast det ska nog ses som ett drama.

Men, jag kan ändå rekomendera den. En feel good film som får dig att le, helt enkelt.


Kli i bloggfingrar

Jag hinner inte blogga så mycket nuförtiden.. Men när jag hinner har jag mycket att berätta om:
- lite bilder från hösten
- om filmen jag såg idag
- lite politik
- påbörja min filmlista

Vi får se när jag hinner med vad, men de börjar bubbla i bloggfingrarna!!


Dag 30-Ett sista ögonblick

Det sista ögonblicket, det finns så klart många. Men jag väljer att skriva om sista gången jag var på Karlstad Universitet som student, för min examenscermoni. Egentligen var jag inte student längre..

Av alla studenter lyckades jag så klart klants till mig när mitt äpple Skulle hämtas. Det var så pinsamt då, men jag ler lite nu. Jag var helt enkelt på felplats vid feltillfälle..

Efteråt åt vi snittar, och jag ville väldigt gärna glömma bort incidenten. Sen satte vi oss i bilen och jag tänkte: "jaha, det var det de. Hejdå universitetet, nu ses vi nog inte på länge.."


Knopfler och Dylan

Igår var de Mark Knopfler och Bob Dylan. Har inte tid att sitta och skriva ett längre inlägg men ett ord eller två borde jag väl ge det.

Om Knopfler kan jag säga att han verkligen är en bra gitarrist, och det visade han om och om igen......

Dylan då, ja, mina förväntningar var att han mest skulle sitta och sjunga. Min gubben bjöd ju till och rörde sig! Att jag inte kände igen blowing in the wind som kördes på slutet säger väl en del om hur svårt de vara att höra texter (Dylan eller lokalen? Vet inte) och hur olikt de var originalet. Så jag säger så här: det var bra mellan varven och de var roligt att ha sett honom, men, jag kommer förmodligen inte se honom igen..


Dag 29: Mina ambitioner

Ambitioner, är inte en speciellt ambitiös person. Men, det handlar mycket om att vara en bra människa. Ja, min tolkning av det. Göra gott mot andra - speglar väl min tro på något vis.

I mitt jobb har jag ambitionen att hela tiden göra ett bättre jobb än jag gjorde månaden innan. Att ge barnen ett lustfyllt lärande på deras villkor.

Jag har ambitionen att träna två gånger i veckan, vilket nästan jämnt lyckas. Min ambition är att stå för den jag är med rak rygg.

Och en hel del annat, men inga större ambitioner här inte..


Dag 28: Det här saknar jag

Just nu, i skrivande stund, saknar jag orden och tankarna. Jag får liksom inte till de som jag vill, det blir inte så bra.

Men, tid är något jag saknar. Just idag skulle jag vilja ha en timme eller två extra, så jag kunde hinna med allt jag vill hinna med.

Rent generellt saknar jag fritid, eller, jag skulle vilja ha mer av den. Den finns ju men de är för få timmar. Jag saknar att inte behöva prioritera mellan att träffa mina vänner, ha hemma tid och göra roliga saker med Herr T och den viktiga egen tiden. Men, det får man väl alltid göra, mer eller mindre gissar jag.


Kaffe på hårgänget

Det är fint att de bjuder på kaffe medan man väntar - men varför ska det vara så förbannat äckligt för?


Lördagsintervju med Gardell

Såg precis en gammal lördagsintervju med Jonas Gardell. Vad han nu heter som intervjutar tror jag lider helvetskval, det är inte enkelt att intervjua Gardell. But I love it!

äcklig hinna.

Varför får man en sån äcklig hinna i munnen när man är förkyld? Imorgon blir det att jobba i alla fall.

Dag 27: Min favoritplats

Får ändå bli Arholma, för där finns lugnet. Som balsam för själen...


RSS 2.0