Recension: Red Riding Hood

Rödluvan, men ändå inte riktigt som vi känner till henne. I denna filmversion så har vargen bytts ut mot en varulv, och ja, det är egentligen ganska lite som påminer om orginalsagan.

Historien utspelar sig i en liten by som många år har varit hemsökt av en varulv, men under årtionden har byborna vid varje fullmåne offrat sina bästa djur till varulven, och den har låtit människorna leva. Så en dag så dör en av flickorna i byn. Varför har varulven börjat döda människor igen, och vem är varulven egentligen?

Rödluvan är huvudperson i historien, och det visar sig snart att varulven har en koppling till henne. Hon är självfallet otroligt vacker, och har både en friare och älskare som trånar efter henne.

Filmen är väldigt vacker gjort, och animationen av varulven ser äkta ut. Jag kan inte säga att det blir riktigt läskigt, utom i en scen där berömda repliker från orginalsagan används. Då vill jag nästan inte titta! Bröder Grimm visste nog ändå vilka ord som skulle väljas för att de ska bli riktigt otäckt. Jag är nästan helt övertygad om att jag har listat ut vem varulven är, och tycker därför att filmen är lite väl förutsägbar, när det visar sig att jag har haft fel hela tiden. Och det är bra, det är aldrig roligt när man har listat ut svaret på gåtan redan i början.

Filmen är alldeles lagom lång, 1 h och 40 min, och det är välvärt att lägga denna tid på Red Reding Hood.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0