Dag 11 - Mina syskon
Jag har en bror, Mikael och en halvsyster, Annika, som jag inte har någon vidare kontakt med. Nästan ingen alls faktiskt. Därför får detta inlägg komma och handla om min bror, som är två år äldre än mig.
Vi har vuxit upp tillsammans, han, jag och Tor (som nog nästan kan ses som ett syskon med) lekte med varandra jämnt när vi var små: utbudet av lekkamrater var begränsat när man bodde på en ö. Jag tror att det har gjort att vi är ovanligt nära varandra för att vara bror och syster, och ända upp i tonåren hade vi en del gemensamma vänner, och hängde med samma folk. Vilket jag tyckte var oerhört irriterande mellan varven. Han var (är?) en sån fruktansvärd skvallrare...
Numera ses vi för sällan, men jag tycker om honom. Även om han fortfarande kan irritera mig som ingen annan (och jag honom ) och har en åsikt om allt så är han ändå min bror. Han ställer upp när det behövs, är rolig och har huvudet på skaft.
När jag hör den här låten tänker jag alltid på min fina bror (om man nu ändrar lite i texten så).
Vi har vuxit upp tillsammans, han, jag och Tor (som nog nästan kan ses som ett syskon med) lekte med varandra jämnt när vi var små: utbudet av lekkamrater var begränsat när man bodde på en ö. Jag tror att det har gjort att vi är ovanligt nära varandra för att vara bror och syster, och ända upp i tonåren hade vi en del gemensamma vänner, och hängde med samma folk. Vilket jag tyckte var oerhört irriterande mellan varven. Han var (är?) en sån fruktansvärd skvallrare...
Numera ses vi för sällan, men jag tycker om honom. Även om han fortfarande kan irritera mig som ingen annan (och jag honom ) och har en åsikt om allt så är han ändå min bror. Han ställer upp när det behövs, är rolig och har huvudet på skaft.
När jag hör den här låten tänker jag alltid på min fina bror (om man nu ändrar lite i texten så).
Kommentarer
Trackback
