Dag 21 - Ett annat ögonblick
När Moa får brytt på jobbet. Misstolka mig inte, jag älskar mitt jobb. Det är det bästa som finns, men ibland blir jag bara helt galen.
Jag ger smörkniven till barn 1 vid mitt bord för att han ska bre sin smörgås. Sedan ger jag den andra smörkniven till barn 2, för att bre sin. När jag vänder mig tillbaka så har barn 1 smörkniven i munnen, och jag säger ifrån. När jag sedan vänder mig åt andra hållet så märker jag att barn 2 också har smörkniven i munnen. Moa blir opedagogiskt sur och tar knivarna och slänger de demonstrativt i slasken.
Två minuter senare spiller barn 3 vatten över bordet. Jag känner för att gå och dra något gammalt över mig. (Ja, då höll jag mig lugn och fin i alla fall.)
Jag ger smörkniven till barn 1 vid mitt bord för att han ska bre sin smörgås. Sedan ger jag den andra smörkniven till barn 2, för att bre sin. När jag vänder mig tillbaka så har barn 1 smörkniven i munnen, och jag säger ifrån. När jag sedan vänder mig åt andra hållet så märker jag att barn 2 också har smörkniven i munnen. Moa blir opedagogiskt sur och tar knivarna och slänger de demonstrativt i slasken.
Två minuter senare spiller barn 3 vatten över bordet. Jag känner för att gå och dra något gammalt över mig. (Ja, då höll jag mig lugn och fin i alla fall.)
Kommentarer
Postat av: Matilda
Den känslan känner jag igen. Man blir galen, och kan nästan inte hålla sig ifrån att skrika. Sen blir man arg på sej själv att man inte är en såndär fantastisk pedagog som aldrig blir arg (en sån som inte finns).
Postat av: Moa
Ungefär precis så
Trackback
