Ett gömt behov

Igår var det Veronica Maggio på Grönan. Jag blev väldigt glad när jag förstod att hon skulle spela, hennes senaste skiva är en av de skivor som har spelats mest i min Iphone under 2011.

Så vart jag tyvärr lite besviken. Först och främst såg jag mer eller mindre ingenting, men det gjorde jag inte på Håkan Hellström heller och därifrån kom jag hem gladare. Sanningen var den att ljudet inte var det bästa. Mellan varven (speciellt tydligt blev det i "Dumpa mig") så hörde jag överhuvudtaget inte vad hon sjöng. Det var "mummel mummel... Dumpa mig." Beror det på att hon inte sjöng ut ordentligt? Eller att vi stod på ett sånt ställe att högtalarna inte nådde oss? Jag vet inte riktigt, oavsett vad blev det ingen bra upplevelse.

Vi gick strax innan det var slut, under "Jag kommer", då alla sprang närmre och skulle dansa. Och det var ett av de andra problemet: klientelet. Mycket 17-18 åringar som inte kändes speciellt konsertvana, och därmed inte känner till vanligt hederligt konsertvett. Sånt gör mig förbannat trött. Du behöver inte komma på en dålig lögn för att komma framåt, det räcker med om du säger "ursäkta." Jag står där jag står därför att jag inte vill vara så jävla lågnt fram. Och vad är grejen med att stå och snacka med sina kompisar hela tiden (alltså stå i en liten ring och överhuvudtaget inte kolla på scen) och sjunga andra artisters sånger? Jag förstår inte! Vad gör ni där då?

Sedan måste jag ge oerhörd kritik till Grönans säkerhetskontroller. Att ta två sekunder blick i min väska och känna mig på armen är ingen säkerhetskontroll, det är ett skämt. Och jag är en förspråkare av bra säkerhetskontrollen, eftersom det ger en mycket trevligare och säkrare uppevelse. Jag har gått på en heldel konserter och festivaler, och detta var utan tvivel de sämsta jag vart med om. Om de fortsätter så här nästa år är inte frågan om någonting händer utan när.

Men, Veronica, hon var vacker som vanligt.